Frostnupen nyponros.

Äntligen så har mina skrivar mödor, vid det här laget komprimerade till en 20 sidor lång artikel, skickats iväg med cyberspace till andra sidan jordklotet för att nagelfaras av några reviewers på  tidskriften JIDR Journal of Intellectual Disability Research. Känns jätteskönt men också väldigt spännande att få höra vad de har att säga om den. Så nu ligger ny data och väntar att få bli behandlad av mig, denna gång med en annan metod förståss.....

Allt medan jag har suttit och jobbat med att få artikel färdg för tidskriften har solen strålat i flera dagar och verkligen gett hösten en ljuvlig inramning. Vi har haft två lite kyligare nätter med rimfrost på gräset, vackert är det när man morgontrött gluttar ut genom fönstret och ser solen lysa genom dimman.

Helgen som var gjorde vi en liten utflykt till Svärtträskgruvan som ligger några mil utanför Storuman. Där man bröt zinkmalm under en koratre period och gruvan är nedlagd sedan 2008. Visst kan gruvnäringen ge arbetstillfällen i vårt område men den är nog överskattad som näringsgren enligt mitt sätt att se på saken. En del av de guvor som öppnats har inte gett något annat än stora spår i marken som inte går att återställa. Inom gruvnäringen har det funnit och finns fortfarande  många lycksökare......

Dagbrott vid Svärtträskgruvan.